Hissen – den tysta energitjuven i fastigheten
Den står där i trapphuset, dag ut och dag in. Hissen. De flesta boende tänker inte ens på den – förrän den krånglar. Men faktum är att en äldre hissanläggning kan dra förvånansvärt mycket energi. Vi pratar om en maskin som jobbar dygnet runt, året om, med motorer, belysning och styrsystem som aldrig riktigt stängs av.
I en typisk bostadsrättsförening med sex till åtta våningar kan hissen stå för uppåt 5–8 procent av fastighetens totala elanvändning. Det låter kanske inte dramatiskt. Men räkna på det över ett helt år, och du landar snabbt på tiotusentals kronor – pengar som istället kunde gått till underhåll av fasaden, nya cykelställ eller en sänkt avgift.
Och det ironiska? Mycket av den energin slösas bort i onödan.
Varför äldre hissar drar så mycket ström
Många av Stockholms bostadsrättsföreningar har hissar installerade på 70-, 80- eller 90-talet. De fungerar. Oftast. Men tekniken bakom dem är hopplöst föråldrad ur ett energiperspektiv. Gamla kuggväxelmotorer, glödlampsbelysning som aldrig släcks, reläbaserade styrsystem som inte kan anpassa sig efter faktisk användning – allt det här äter kilowattimmar i tysthet.
Ta belysningen som exempel. En äldre hisskorg med fyra 60-watts glödlampor som lyser 24 timmar om dygnet drar nästan 2 100 kWh per år. Bara på ljus. Byt till LED med närvarosensor, och du är nere på en bråkdel. Kanske 150 kWh. Den sortens förändring är nästan löjligt enkel att genomföra.
Sen har vi motorerna. En gammal växelmotor utan frekvensomriktare drar full effekt varje gång den startar – oavsett om korgen är tom eller full, oavsett om den ska upp ett halvt våningsplan eller åtta. Moderna lösningar anpassar effekten efter behov. Skillnaden är enorm.
Konkreta åtgärder som faktiskt gör skillnad
Okej, så vad kan er förening göra rent praktiskt? Här kommer det intressanta.
Det mest effektfulla är att byta till en modern motor med frekvensomriktare. Det innebär att motorn accelererar och bromsar mjukt istället för att köra på full kraft hela tiden. Energibesparingen kan ligga på 30–60 procent jämfört med en gammal kuggväxelmotor. Dessutom minskar slitaget, vilket förlänger livslängden på hela anläggningen.
Regenerativ teknik är nästa steg. En hiss med regenerativt drivsystem kan mata tillbaka energi till fastighetens elnät när korgen bromsar – ungefär som en elbil som laddar batteriet i nedförsbacke. I ett höghus med mycket trafik kan det ge rejäl effekt på elräkningen.
Belysningen nämnde jag redan, men det tål att upprepas. LED plus närvarosensor i korgen. Samma sak i schaktet. Det är en investering på kanske 5 000–10 000 kronor som betalar sig inom ett år.
Standby-funktioner är också underskattat. Moderna styrsystem kan sätta hissen i viloläge under natten eller vid låg belastning – släcka displayen, stänga av fläkten, reducera strömmen till styrelektroniken. Små saker som adderar upp.
Att hitta rätt kompetens för jobbet
Men vet du vad? Ingen av de här åtgärderna spelar roll om ni inte börjar med en ordentlig analys av vad ni faktiskt har. Varje hissanläggning är unik – ålder, fabrikat, användningsmönster, schaktdimensioner – allt påverkar vilka åtgärder som är möjliga och lönsamma.
Ett bra första steg mot lägre energikostnader är att kontakta en hissreparatör i Stockholm med fokus på energioptimering som kan göra en genomlysning av er befintliga anläggning. En sådan genomgång kartlägger inte bara vad som kan förbättras utan ger er också ett konkret beslutsunderlag att ta med till nästa styrelsemöte eller stämma.
Jag har sett föreningar som kastar sig över totalrenoveringar för hundratusentals kronor utan att egentligen veta vad som ger mest bang for the buck. Ibland räcker det med tre, fyra smarta åtgärder för att halvera energiförbrukningen. Men det kräver att någon med rätt kompetens tittar på just er anläggning.
Ekonomin – vad kan ni egentligen spara?
Siffror. Alla vill ha siffror. Så här ser det ut i verkligheten.
En äldre hydraulhiss i ett åttavåningshus kan dra runt 8 000–12 000 kWh per år. Med moderna åtgärder – ny motor, LED, standby-läge, optimerad styrning – kan den siffran pressas ner till 3 000–5 000 kWh. Med ett elpris på runt 1,50 kr per kWh (inklusive nätavgifter och skatt) pratar vi om en besparing på kanske 7 000–10 000 kronor per år. Varje år.
Och det bästa av allt – många av åtgärderna har en återbetalningstid på tre till fem år. Motorbyte och frekvensomriktare kostar mer initialt, men livslängden på modern utrustning är 20–25 år. Räkna på det, och ni förstår att det egentligen inte handlar om en kostnad. Det handlar om en investering.
Dessutom finns det ibland möjlighet att söka energibidrag eller inkludera hissåtgärderna i en större energiplan för fastigheten. Kolla med er energirådgivare i kommunen.
Tänk helhet, inte bara teknik
En sak till som jag tycker föreningar ofta missar. Energieffektivisering av hissen handlar inte bara om teknik och kilowattimmar. Det handlar om fastighetens totala klimatavtryck, om att vara en ansvarsfull förening, och – ärligt talat – om att höja värdet på fastigheten.
En modern, tyst, energisnål hiss är en kvalitetssignal. Den säger något om hur föreningen sköts. Potentiella köpare märker skillnaden mellan en hiss som rycker och gnisslar och en som glider upp ljudlöst med mjuk LED-belysning. Det är inte bara en känsla. Det syns i priserna.
Så nästa gång styrelsen diskuterar underhållsplanen – lyft frågan om hissen. Inte bara om den fungerar. Utan om den fungerar smart.